Dag 4 av AlpTour 2016 – 10 juni

Preciiis hela natten regnade det och smattret mot tältduken hann bli lite hypnotisk, men när vi vaknade runt 7:30 blev det ett uppehåll och vi kunde konstatera att vi klarat oss relativt bra vad gäller vattenläckage. Ca 30 cm utanför tältet var det nämligen en pöl stor som ett pingisbord och 5 cm djup. Hur vi med sån kirurgisk precision lyckades sätta upp vårt temporära hus är nog mest flax…. Apropå flax…Vi körde förbi en körskola som hette ”Fortuna”. Va? Som att en skicklig bilförare ska förlita sig på tur. Fattar ingenting.

Mitt starkast karaktärsdrag är kanske inte att känna av olika människors olika behov i vardagliga diskussioner. Det händer säkerligen att jag uppfattas som en aning trubbig titt som tätt. På samma sätt är Toni sämst på att avväga hur hårt vi ska köra. Idag startade vi (han!) första timmen i 27 km/h. Stadigt uppför. I motvind. Jag svarade bara på tilltal, övrig tid hade jag fullt upp med att inte svimma.

Efter en lunchvila på ca 2h som inkluderade sol och bad, samt mat och godis, bar det av mot lite knöligare terräng. Aaah. Själen mår fint i landskap av den typen. Om den här kärleken kommer från att ha tillbringat somrarna i Montenegro under barndomen vet jag inte, men jag ÄLSKAR verkligen berg. Att den kärleken på så enkelt vis går att kombinera med cykling är för bra för att vara ett sammanträffande. Om jag tror på ödet så är det i situationer som den här.

Berg + cykel + Viktor = evig kärlek